long time since last.
Jag det stämmer att det är längesedan jag skrev nåt på min blogg men så är det när man har många eld i järnet.
Jag har helt enkelt inte haft tid, det är så mkt annat som tar tid o kraft från mig.Som jag har sagt innan så förrutom min familj håller jag på med Klinten (en handikappidrottsförening) o där har det varit massor nu den senaste tiden.
Innan vi firade jubileumet så letade jag upp en massa om Klintens historia ,ja 25-år är en lång tid o jag fick bra respons på mitt arbete . Så det känndes som välanvänd tid. Efter jubileumet så har det hänt en hel del,
Just nu i helgen så arrangerar vi Dm i Boccia nu på Lördag och på Söndag är det slutspel i Eslöv.Där det finns möjligheter får våra två lag från Hässleholm att ta medaljer om de nu vinner sina matcher.
Sen jag skrev förra gången så har min systerdotter blivit mamma till en liten gullig kille , Liam heter han. Han är så duktig även mamman ,Nu på Lördag så skall det blir dop. Nice jag ser verkligen fram emot detta.
Det som är mindre trevligt är att min pappa åker ut o in på sjukhuset igen. Är det inte det ena så är det det andra.
Först fick han infektion och nu sista gången var det förmaksflimmer.Ja när skall eländet sluta,så att han kan krya på sig. Jag hoppas verkligen att han orkar vara frisk till helgen då barndopet skall ske. Det vore ju kul om han orkade vara med på när hans första barnbarn ,döper sitt första barn.Vi håller tummarna för dig , pappa!
Jag vet att sjukhuset skickade hem dig utan att du vart helt frisk.Inget som jag gillar precis.Så jag skall hålla tummarna att ingenting händer igen så att du behöver åka in igen..
häromdagen så var jag o syster på mammas grav och planterade blommor. Det var 3 års sen mamma gick bort o tiden har verkligen gått fort..Men du är fortfarande lika saknad.
Jag tänker ofta på dig,Speciellt när allt känns jobbigt.Tänker om du sitter däruppe o vakar över oss.Ibland undrar jag varför det alltid är vi som blir drabbade av allt elände. Varför det inte kan drabba någon annan familj.Har vi inte haft elände nog, har vi inte lidit tillräckligt.. men som det ser ut just nu får vi ta en dag i taget.Se de små ljusglimtarna o vara glad o tacksamma över de få stunder vi kan njuta.. Men Gud vad jag hoppas att allt ska bli bättre.
Jag har helt enkelt inte haft tid, det är så mkt annat som tar tid o kraft från mig.Som jag har sagt innan så förrutom min familj håller jag på med Klinten (en handikappidrottsförening) o där har det varit massor nu den senaste tiden.
Innan vi firade jubileumet så letade jag upp en massa om Klintens historia ,ja 25-år är en lång tid o jag fick bra respons på mitt arbete . Så det känndes som välanvänd tid. Efter jubileumet så har det hänt en hel del,
Just nu i helgen så arrangerar vi Dm i Boccia nu på Lördag och på Söndag är det slutspel i Eslöv.Där det finns möjligheter får våra två lag från Hässleholm att ta medaljer om de nu vinner sina matcher.
Sen jag skrev förra gången så har min systerdotter blivit mamma till en liten gullig kille , Liam heter han. Han är så duktig även mamman ,Nu på Lördag så skall det blir dop. Nice jag ser verkligen fram emot detta.
Det som är mindre trevligt är att min pappa åker ut o in på sjukhuset igen. Är det inte det ena så är det det andra.
Först fick han infektion och nu sista gången var det förmaksflimmer.Ja när skall eländet sluta,så att han kan krya på sig. Jag hoppas verkligen att han orkar vara frisk till helgen då barndopet skall ske. Det vore ju kul om han orkade vara med på när hans första barnbarn ,döper sitt första barn.Vi håller tummarna för dig , pappa!
Jag vet att sjukhuset skickade hem dig utan att du vart helt frisk.Inget som jag gillar precis.Så jag skall hålla tummarna att ingenting händer igen så att du behöver åka in igen..
häromdagen så var jag o syster på mammas grav och planterade blommor. Det var 3 års sen mamma gick bort o tiden har verkligen gått fort..Men du är fortfarande lika saknad.
Jag tänker ofta på dig,Speciellt när allt känns jobbigt.Tänker om du sitter däruppe o vakar över oss.Ibland undrar jag varför det alltid är vi som blir drabbade av allt elände. Varför det inte kan drabba någon annan familj.Har vi inte haft elände nog, har vi inte lidit tillräckligt.. men som det ser ut just nu får vi ta en dag i taget.Se de små ljusglimtarna o vara glad o tacksamma över de få stunder vi kan njuta.. Men Gud vad jag hoppas att allt ska bli bättre.
Kommentarer
Trackback
